nothing worth having comes easy.
Är anledningen av saknad eller är det ett samvete som spökar? Jag kan fortfarande inte vara arg. Det skulle möjligtvis vara på mig själv då. Om det visar sig vara mina blåa, blinda som låtit sig luras. En gång till.
Jag saknar så otroligt mycket. Mina vänner. Lilla skithunden. Rörelse. Förståelse. Trygghet. Det. Dig.
When most people ran away - I had to stay
Åre var allt annat än lugnt. 
.
Nu åker jag i alla fall, på en resa som redan känns förstörd.
Förintelsens minnesdag 27/1
På fredag är det Förintelsens minnesdag. Det får mig såklart att tänka på Sioma och Katja. Hur mår dom? Lever dom ens?
Det ger mig också dåligt samvete. Varför hör jag inte av mig oftare? Varför kämpar jag inte för att få ut filmen till fler människor? Det känns som att jag har ett ansvar nu. För vi får inte sluta prata om det. Och som Sioma sa; Vi alla har ett ansvar att säga STOPP! Vare sig det handlar om mobbning, kvinnoförtryck eller rasism.
Jag vill åka tillbaka till Polen. Se det igen. Reflektera, ta in och bearbeta. Har nog aldrig riktigt gjort det. På riktigt liksom.
.
Varför ska ALLT glittra för? Och varför ska allt vara magkort?
Nu ska jag måla. Och vara bitter. Har hört att det ska vara en bra kombo.
.
Det är alldeles för tyst. Maybe, maybe not. Yes, no, maybe so. Det slutar aldrig dyka upp frågetecken.
Just idag är jag så sjukt omotiverad. Kommer ingen vart. Huvudet är liksom någon helt annanstans. Typ, redan tagit semester. Men semestern börjar inte förens på torsdag vid lunch. Jag hoppas det blir bra, jag hoppas det blir precis vad jag behöver.
Vågar inte förvänta mig för mycket men kan inte heller sluta hoppas. Hoppas på peace, love and understanding. Skidåkning, öl och gott sällskap kommer jag i alla fall få, och det kommer man ganska långt på. Faktiskt. 
Hej, jag heter Sandra och jag jobbar med event
Är det bara jag eller är jag inte lite lik ICA-Jerry på den här bilden?
.
Ibland blir jag lite väl spontan. Speciellt när det försegår mycket i mitt huvud. Då kan jag få för mig att "jädrar i mig vad kul det skulle vara att pierca en tjurring i näsan", eller typ klippa av allt hår. Igår fick jag för mig att jag ska sadla om till kock. Och detta efter att jag rostat två mackor. Ja, ni fattar.
Än har jag inte gjort något, som tur är.
Tänkte eventuellt gå och simma idag och jag känner att visa upp mig i en waaay tooo smaaaall bikini får räcka for know. Spontaniteten flödar här i Leksand.......
.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SAY WHAT?
35 st av Entreprenörskolans elever blev ikväll egna företagare. Jag är inte inkluderad, inte än, men det var farligt nära.
19.45 var jag hemma, med en massa gojs i huvudet efter en lång dag, alldeles lagomt till matchen mellan Sverige-Tjeckien. Ett ex antal svordomar senare så tog de hem det, gubber'a. Bäst för dom!
På fredag åker jag till Stockholm för att hälsa på Elinor och Amanda. Behöver kramar känner jag.
Fredag 13:e
Förut när jag stod i affären och skulle betala min mat trodde jag att Fredag 13:e försökte spela mig ett spratt. Jag hittade nämligen inte mitt VISA-kort i plånkan. FAAA-AAAN tänkte jag eftersom att jag stoppat in det i den där mojängen när jag tankade tidigare. Ringer pappa i panik som åker ner till JET för att kolla om någon vänlig själ lämnat in kortet på CARAB. Efter det försöker jag få tag i mamma, som är i London, medans jag kutar till handelsbanken i hopp om att de ska ha öppet kl 16.30, en fredag.
PYTTSAN! Stängt såklart.
Ringer Mats och säger att jag åker tillbaka till Kristinehamn. En helg i Leksand med noll kr i plånkan känns sådär när man inte har någon mat alls. Här är jag väldigt bitter.
Jag rättar till min trosor som ligger lite fel (to much info?) och.... NÄMEN?!
Där låg visst mitt VISA-kort. I bakfickan alltså, inte i trosorna. Då hade jag nog märkt av det. Tror jag. Hoppas jag.
Så det var bara att ringa pappa, coola ner honom ett par kilo och sedan spattsera in på coop igen och betala min mat, som den söta kassörskan hade packat i kassar.
Sandra VS Fredag 13:e - 1-0
.
Det känns bra att vara här, men det känns så konstigt. Det finns allt en klump i magen men den försöker jag skrämma bort.
Imorgon tänkte jag åka till Borlänge en sväng och på kvällen vankas det ferre med tvåorna.
.
LIAN börjar egentligen på måndag men jag åker redan imorgon, är så jäkla trött på hölan. Vill chilla, galeja och skaffa inspiration till den kommande månaden som jag ska få jobba med melodifestivalen. Jag har fått ett helt eget ansvarsområde som verkar jättekul, men jag håller det för mig själv tills efter mitt lunchmöte på måndag då jag vet mer.
Nu är det bara en sak som fattas. Mister Envis?
.
Still waiting.
Behöver en stöttande kram och en peppande spark i arslet.
.
"Fast jag tycker inte du ska ge upp Sandra. Allt detta betyder ju att du är där och rör om."
Det var precis vad jag behövde höra idag. Rätt ord, rätt tid.
.
Jag saknar dig hela tiden och nu är det min tur att be om ursäkt. Förlåt.
word.
