Fredag 13:e
Förut när jag stod i affären och skulle betala min mat trodde jag att Fredag 13:e försökte spela mig ett spratt. Jag hittade nämligen inte mitt VISA-kort i plånkan. FAAA-AAAN tänkte jag eftersom att jag stoppat in det i den där mojängen när jag tankade tidigare. Ringer pappa i panik som åker ner till JET för att kolla om någon vänlig själ lämnat in kortet på CARAB. Efter det försöker jag få tag i mamma, som är i London, medans jag kutar till handelsbanken i hopp om att de ska ha öppet kl 16.30, en fredag.
PYTTSAN! Stängt såklart.
Ringer Mats och säger att jag åker tillbaka till Kristinehamn. En helg i Leksand med noll kr i plånkan känns sådär när man inte har någon mat alls. Här är jag väldigt bitter.
Jag rättar till min trosor som ligger lite fel (to much info?) och.... NÄMEN?!
Där låg visst mitt VISA-kort. I bakfickan alltså, inte i trosorna. Då hade jag nog märkt av det. Tror jag. Hoppas jag.
Så det var bara att ringa pappa, coola ner honom ett par kilo och sedan spattsera in på coop igen och betala min mat, som den söta kassörskan hade packat i kassar.
Sandra VS Fredag 13:e - 1-0
