.

Tunghäfta och skrivkramp på samma gång. Olyckligt när man har så mycket att få ur sig. Går som en tickande bomb. Tidigare idag gick jag tillbaka i tiden och gick på det igen. Naiv som jag är. Jag log och köpte det på en gång. Som att det inte fanns något alternativ. För det gjorde det inte. Jag såg bara det fina. Framåt. Inga hinder.

För sånt händer ju aldrig mig. Det gör ju inte det.

Happily ever after is so once upon a time.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0